Ry Cooder - Vigilante Man
Såhär spelar man slidegitarr med känsla. Mannen har soul!
Top 10 punkrock album
Till en början vill jag poängtera att denna lista inte är något slags objektivt försök att ragnordna vilka punkskivor som är bäst eller har betytt mest för genren. Hur intressant är en lista om den inte är subjektiv? Den här listan består av skivor som har betytt mycket för mig personligen genom åren. Alla skivor på listan är inte nödvändigtvis mina absoluta favoriter idag men har betytt mycket för mig en gång i tiden.
10. Ten Foot Pole - Rev (1994)
Ten Foot Pole var ett av de första banden som fick mig att halka in i punkrock-spåret på allvar. Det var på den tiden när jag gick runt med en skateboard under armen och trodde att jag var häftigast i världen. Jag minns att jag upptäckte TFP genom gamla hederliga nedladdningsprogrammet Napster. Det var låttiteln "Dying duck in a thunderstorm" som fångade mitt intresse. Skivan har blivit en personlig klassiker och kommer alltid ha en speciell plats i min skivsamling.
9. The Gaslight Anthem - Sink Or Swim (2007)
The Gaslight Anthem. Bandet som jag upptäckte på myspace när de bara hade ett par tusen sidvisningar och spelade på lokala krogar i New Jersey. Idag har TGA tagit världen med storm och turnérat både USA och Europa tillsammans med andra stora namn inom genren. Det var ett fantastiskt fynd. Jag har inte upplevt en sån känsla för ett band sen jag upptäckte Against Me! runt 2003. Deras musik är en ärlig blue-collar arbetarrock som vandrar i fotspåren av nyss nämnda Against Me! och äldre pionjärer som Bruce Springsteen och Bob Dylan.
8. Social Distortion - White Light, White Heat, White Trash (1996)
Social Distortion verkar vara outtröttliga. Trots år av hårt leverne med heroinmissbruk står de starka och spelar än idag (gruppen bildades 1978). Jag hade äran att bevittna deras första sverigespelning på 12(!) år i Göteborg i somras. Det här är deras mörkaste och mest ärliga skiva. En klassiker!
7. Green Day - Dookie (1994)
Säga vad man vill om Green Day idag. Men Green Day anno 1994 släppte en fantastisk platta som är given i allas skivsamling. Genombrottslåten "Longview" med dess fantastiska basgång är nog tveklöst tidernas bästa onani-anthem. "Bite my lip and close my eyes, take me away to paradise. Some say quit, or i'll go blind. But it's just a myth". Med monsterhits som "When I Come Around" och "Basket Case" behöver skivan ingen ytterligare presentation.
6. The Lillingtons - Death By Television (1999)
The Lillingtons spelade en pop-punk som följde tydligt i spåren av Ramones, Screeching Weasel och The Queers. Det enkla låtarna bygger på ett recept bestående av tre ackord, ett catchigt riff och trallvänliga melodier. "Death By Television" är en konceptplatta där temat är som taget ur gamla b-filmer. Låttitlar som "Don't Trust The Humanoids" och "I Saw The Apeman (On The Moon)" avslöjar vad det handlar om. Trots sina tydliga influenser, som jag nämnde tidigare, så lyckas The Lillingtons ändå skapa ett eget sound. De gör det till och med bättre än sina föregångare. Fat Mike (frontman i legendariska NOFX och ägare av skivbolaget Fat Wreck Chords) har sagt att "Death By Television" är den bästa pop-punkskivan som någonsin har gjorts. Det säger en hel del...
5. Kid Dynamite - Kid Dynamite (1998)
Ett av de mest inflytelserika banden genom tiderna. Kid Dynamites snabba, melodiska hardcore fortsätter att influera mängder av band än idag. Ett bevis på detta är det nyligen släppte tribute-albumet "Carry The Torch" där inte mindre än 39(!) band gör sina egna tolkningar av Kid Dynamites låtar. Kid Dynamite hann bara med att släppa två album under sin kortvariga karriär men få band lämnar ett så stort avtryck som de gjorde.
4. Bad Religion - Suffer (1988)
"The record that changed everything." - Fat Mike.
En av 80-talets mest klassiska punkskivor. Bad Religion har ångat på som en maskin sedan de bildades 1980 och har hunnit med att släppa 14 studioalbum. Få band har betytt så mycket för genren som Bad Religion. "Suffer" är Bad Religion när de är som bäst.
3. Against Me! - Reinventing Axl Rose (2002)
Var ska jag börja? Den här skivan hade lika gärna kunnat vara nummer ett på min lista. Against Me! väckte liv i en stagnerad punkscen med sin karaktäristiska folkpunk. De väckte också liv i mitt eget intresse för genren. Bara det faktum att jag har låtit tatuera in en textrad från skivan i nacken talar för hur mycket den här skivan betyder för mig. Låtar som "Pints of Guinness Makes You Strong", "Those Anarcho Punks Are Mysterious..." och "Walking Is Still Honest" är alla exempel på några av 2000-talets bästa punk rock-anthems.
2. Alkaline Trio - Goddamnit (1998)
"Goddamnit" är debutskivan från Chicagobandet Alkaline Trio. Förutom deras fantastiska låtskriveri och omisskännliga gitarriff så var det texterna som fick mig att fastna för bandet. Matt Skiba använder sig ofta av metaforer och ordlekar i sitt författande. "Nose Over Tail" är hans egen tolkning av uttrycket "head over heels". I låten jämför han förälskelse med en flygkrasch. "Like a plane crash that never hits the ground. I fall in love with you, i'm nose over tail for you". Hans texter är ofta lika poetiskt vackra som de är cyniska och sarkastiska. "Trouble Breathing" handlar om en vän till Matt som tog sitt liv. Att skriva en sån låt är en svår balansgång där författaren lätt kan bli för ömkande och gråtig. Matt Skiba sjunger ur sin väns perspektiv "Look at all those stars, look at how goddamn ugly the stars are" och avslutar tillsist låten med att upprepa orden "Don't forget to let your life rot you inside out". En helt fantastiskt gripande låt från en av historiens bästa punkskivor.
1. Against Me! - As The Eternal Cowboy (2003)
"The party's over..." sjunger Tom Gabel i de inledande sekunderna på skivan. 25 minuter senare är skivan slut och jag sitter och undrar vad som hände. Jag spelar skivan om och om igen och finner mig själv sittandes med ett förnöjt leende av eufori. "Destination is a reason to live" sjunger Tom på "Slurring The Rhythms". Det sammanfattar skivan ganska bra. "As The Eternal Cowboy" berättar om ett band som ständigt är på väg någonstans. Ett band bestående av ett gäng vagabonder konstant på turné. Against Me!'s största styrka är Tom Gabels oerhörda förmåga att skriva låtar. Man tror på det han sjunger och musiken har en sån energi och träffsäkerhet att det känns som man är på en spelning i en svettig källarlokal. "As The Eternal Cowboy" var den första skivan jag införskaffade av Gainesville-bandet. Det är därför den är nummer ett. Det var skivan som fick mig att bli totalt förälskad i bandet. Det var skivan som fick mig att tro på musik igen.
10. Ten Foot Pole - Rev (1994)
Ten Foot Pole var ett av de första banden som fick mig att halka in i punkrock-spåret på allvar. Det var på den tiden när jag gick runt med en skateboard under armen och trodde att jag var häftigast i världen. Jag minns att jag upptäckte TFP genom gamla hederliga nedladdningsprogrammet Napster. Det var låttiteln "Dying duck in a thunderstorm" som fångade mitt intresse. Skivan har blivit en personlig klassiker och kommer alltid ha en speciell plats i min skivsamling.
9. The Gaslight Anthem - Sink Or Swim (2007)
The Gaslight Anthem. Bandet som jag upptäckte på myspace när de bara hade ett par tusen sidvisningar och spelade på lokala krogar i New Jersey. Idag har TGA tagit världen med storm och turnérat både USA och Europa tillsammans med andra stora namn inom genren. Det var ett fantastiskt fynd. Jag har inte upplevt en sån känsla för ett band sen jag upptäckte Against Me! runt 2003. Deras musik är en ärlig blue-collar arbetarrock som vandrar i fotspåren av nyss nämnda Against Me! och äldre pionjärer som Bruce Springsteen och Bob Dylan.
8. Social Distortion - White Light, White Heat, White Trash (1996)
Social Distortion verkar vara outtröttliga. Trots år av hårt leverne med heroinmissbruk står de starka och spelar än idag (gruppen bildades 1978). Jag hade äran att bevittna deras första sverigespelning på 12(!) år i Göteborg i somras. Det här är deras mörkaste och mest ärliga skiva. En klassiker!
7. Green Day - Dookie (1994)
Säga vad man vill om Green Day idag. Men Green Day anno 1994 släppte en fantastisk platta som är given i allas skivsamling. Genombrottslåten "Longview" med dess fantastiska basgång är nog tveklöst tidernas bästa onani-anthem. "Bite my lip and close my eyes, take me away to paradise. Some say quit, or i'll go blind. But it's just a myth". Med monsterhits som "When I Come Around" och "Basket Case" behöver skivan ingen ytterligare presentation.
6. The Lillingtons - Death By Television (1999)
The Lillingtons spelade en pop-punk som följde tydligt i spåren av Ramones, Screeching Weasel och The Queers. Det enkla låtarna bygger på ett recept bestående av tre ackord, ett catchigt riff och trallvänliga melodier. "Death By Television" är en konceptplatta där temat är som taget ur gamla b-filmer. Låttitlar som "Don't Trust The Humanoids" och "I Saw The Apeman (On The Moon)" avslöjar vad det handlar om. Trots sina tydliga influenser, som jag nämnde tidigare, så lyckas The Lillingtons ändå skapa ett eget sound. De gör det till och med bättre än sina föregångare. Fat Mike (frontman i legendariska NOFX och ägare av skivbolaget Fat Wreck Chords) har sagt att "Death By Television" är den bästa pop-punkskivan som någonsin har gjorts. Det säger en hel del...
5. Kid Dynamite - Kid Dynamite (1998)
Ett av de mest inflytelserika banden genom tiderna. Kid Dynamites snabba, melodiska hardcore fortsätter att influera mängder av band än idag. Ett bevis på detta är det nyligen släppte tribute-albumet "Carry The Torch" där inte mindre än 39(!) band gör sina egna tolkningar av Kid Dynamites låtar. Kid Dynamite hann bara med att släppa två album under sin kortvariga karriär men få band lämnar ett så stort avtryck som de gjorde.
4. Bad Religion - Suffer (1988)
"The record that changed everything." - Fat Mike.
En av 80-talets mest klassiska punkskivor. Bad Religion har ångat på som en maskin sedan de bildades 1980 och har hunnit med att släppa 14 studioalbum. Få band har betytt så mycket för genren som Bad Religion. "Suffer" är Bad Religion när de är som bäst.
3. Against Me! - Reinventing Axl Rose (2002)
Var ska jag börja? Den här skivan hade lika gärna kunnat vara nummer ett på min lista. Against Me! väckte liv i en stagnerad punkscen med sin karaktäristiska folkpunk. De väckte också liv i mitt eget intresse för genren. Bara det faktum att jag har låtit tatuera in en textrad från skivan i nacken talar för hur mycket den här skivan betyder för mig. Låtar som "Pints of Guinness Makes You Strong", "Those Anarcho Punks Are Mysterious..." och "Walking Is Still Honest" är alla exempel på några av 2000-talets bästa punk rock-anthems.
2. Alkaline Trio - Goddamnit (1998)
"Goddamnit" är debutskivan från Chicagobandet Alkaline Trio. Förutom deras fantastiska låtskriveri och omisskännliga gitarriff så var det texterna som fick mig att fastna för bandet. Matt Skiba använder sig ofta av metaforer och ordlekar i sitt författande. "Nose Over Tail" är hans egen tolkning av uttrycket "head over heels". I låten jämför han förälskelse med en flygkrasch. "Like a plane crash that never hits the ground. I fall in love with you, i'm nose over tail for you". Hans texter är ofta lika poetiskt vackra som de är cyniska och sarkastiska. "Trouble Breathing" handlar om en vän till Matt som tog sitt liv. Att skriva en sån låt är en svår balansgång där författaren lätt kan bli för ömkande och gråtig. Matt Skiba sjunger ur sin väns perspektiv "Look at all those stars, look at how goddamn ugly the stars are" och avslutar tillsist låten med att upprepa orden "Don't forget to let your life rot you inside out". En helt fantastiskt gripande låt från en av historiens bästa punkskivor.
1. Against Me! - As The Eternal Cowboy (2003)
"The party's over..." sjunger Tom Gabel i de inledande sekunderna på skivan. 25 minuter senare är skivan slut och jag sitter och undrar vad som hände. Jag spelar skivan om och om igen och finner mig själv sittandes med ett förnöjt leende av eufori. "Destination is a reason to live" sjunger Tom på "Slurring The Rhythms". Det sammanfattar skivan ganska bra. "As The Eternal Cowboy" berättar om ett band som ständigt är på väg någonstans. Ett band bestående av ett gäng vagabonder konstant på turné. Against Me!'s största styrka är Tom Gabels oerhörda förmåga att skriva låtar. Man tror på det han sjunger och musiken har en sån energi och träffsäkerhet att det känns som man är på en spelning i en svettig källarlokal. "As The Eternal Cowboy" var den första skivan jag införskaffade av Gainesville-bandet. Det är därför den är nummer ett. Det var skivan som fick mig att bli totalt förälskad i bandet. Det var skivan som fick mig att tro på musik igen.
American Steel - Safe And Sound
Från senaste skivan Dear Friends And Gentle Hearts.
Sista Hjälpen
The Shins - A Comet Appears
Så vacker låt...
Fortfarande sjuk
Blir en lugn helg för min del. Skulle tippa på att den här kvällen kommer spenderas med pizza, tv-spel och film. Jag bjuder på en seriestrip som jag hittade på en sida.
Sjuk igen
Vad har hänt med mitt immunförsvar? Have my years of wild hedonism finally caught up with me?
Nåja, nu käkar jag penicillin igen. Får väl nöja mig med att sitta hemma och tycka synd om mig själv och tröstäta glass.
Att vara hemma och sjuk ger tillfälle för internetshopping. Internetshopping är farligt.
Jag har beställt tre nya skivor, två säsonger av simpsons och det gamla goda tv-spelet Final Fantasy VII! Jag blev så nostalgisk att jag var tvungen att få tag på det. Lättare sagt än gjort skulle det visa sig. Trots att detta spel tryckts upp i fler ex än bibeln (källa behövs) så var det dyrt som tusan. Runt 650 kr för ett begagnat exemplar! Hutlöst! Tillslut lyckades jag dock hitta det billigare på engelska amazon. Fick betala 230:- inklusive frakt. Nu återstår bara att se om spelet faktiskt dyker upp.
Häromdagen blev det klart att Pierre Bengtsson lämnar AIK för spel i Danmark. Det var visserligen väntat men känns tråkigt ändå. Han har hela tiden varit en personlig favorit. Underskattad spelare som tyvärr inte fick tillräckligt med speltid i AIK. Jag förstår att han valde att lämna.
Nåja, nu käkar jag penicillin igen. Får väl nöja mig med att sitta hemma och tycka synd om mig själv och tröstäta glass.
Att vara hemma och sjuk ger tillfälle för internetshopping. Internetshopping är farligt.
Jag har beställt tre nya skivor, två säsonger av simpsons och det gamla goda tv-spelet Final Fantasy VII! Jag blev så nostalgisk att jag var tvungen att få tag på det. Lättare sagt än gjort skulle det visa sig. Trots att detta spel tryckts upp i fler ex än bibeln (källa behövs) så var det dyrt som tusan. Runt 650 kr för ett begagnat exemplar! Hutlöst! Tillslut lyckades jag dock hitta det billigare på engelska amazon. Fick betala 230:- inklusive frakt. Nu återstår bara att se om spelet faktiskt dyker upp.
Häromdagen blev det klart att Pierre Bengtsson lämnar AIK för spel i Danmark. Det var visserligen väntat men känns tråkigt ändå. Han har hela tiden varit en personlig favorit. Underskattad spelare som tyvärr inte fick tillräckligt med speltid i AIK. Jag förstår att han valde att lämna.
